Bra Ost och Dålig Ost
Slog mig just efter att jag äntligen lyckats ladda ner(jag KÖPER faktiskt skivor också, jag lovar!) ost-bomben "what a fool believes" med Doobie brothers att fler borde komma ut ur garderoben när det gäller ostig(cheesy) musik.
Dom flesta brukar ofta benämna musik som inte faller dom i smaken med beskrivningen ostig(cheesy) Säkert med all rätt i många fall. Tycker det är rätt intressant att se hur definitionen kan variera från person till person. Är personen ifråga mer rotad i svart musiktradition så tenderar ofta benämningen hamna på mer europeiskt(vit?) klingande musik. Dvs den har inte dom själfulla(soulful) element som behövs för att den ska kännas äkta och genuin.
Typ.
För personer mer hemma i "vit"(europeisk?) musik tradition så är betraktelsen exakt likadan men åt andra hållet. Smäktande stråksektioner och wailande är lika med ostigt...
Osv
Vet inte om det finns några universella definitioner på ostig?
Några av dessa kanske skulle kunna vara tendensen att ta i för mycket.
Överdriva känslor. Att inte ha känsla för "måttlighet"
Kanske?
Allt som man inte har täckning för. Man kanske kommer undan med vad som helst bara det finns ett genuint och äkta motiv?
Eller så kanske det inte spelar någon roll?
Det ända man kanske kan komma fram till är att "all" musik kan vara ostig i någon annans bok.
Eventuellt kan man göra något slags relativitets-tänk av det hela också.
Pretentiösa funderingar kanske, men tycker ändå att det är rätt intressant fenomen...
Är övertygad om att dom allra flesta har ett par låtar som dom tycker är inte helt rumsrena men ändå lik förbaskat inte kan låta bli att tilltalas av.
Eftersom jag med denna text ska försöka komma ut ur garderoben ska jag lista dom 3 mest pinsamma låtar jag för tillfället kan komma på. Jag uppmanar alla som (mot förmodan haha) kan tänkas läsa detta dravel att göra detsamma!
Mina 3
1. Frankie goes to hollywood - the power of love
2. Black sabbath - changes
3. Cindy Lauper - time after time
Bara ballader!
Förresten
Doobie brothers låten är en Jim Burgess mix!
Disco poäng
posted by danielsun at 10:23 AM
2 Comments:
Bra val! Favortitlåtar alla tre. Speciellt The Power of Love, som jag förresten hittade på tolva på Stadsmissionen härom helgen (där den har ett konstigt långt intro), en låt som jag aldrig riktigt ordentligt tycks tröttna på... Och du har väl hört Miles Davis version av Time after time som han spelade mycket live på åttiotalet...
jo, lite safe'a låtar alla 3 ser jag nu i efterhand. pinsammare än så borde man ju lätt kunna värka fram.
the power of love låten med introt är även albumversionen vill jag minnas. kan till och med sträcka mig så långt att jag tycker tillhörande video(med jesus/jul tema) var rätt fin den med
miles version av time after time låter verkligen smarrigt! troor inte jag hört den
Post a Comment
<< Home